Ford

Plus

Skoj att köra, lastar mycket!

 

Minus

Motorn inte bilens starka punkt

 

Basfakta

Motor
4-cyl tvärställd radmotor, 2 överliggande kamaxlar, 4 ventiler/cylinder. Kompression 11,0. Borrning/slag 76/81 mm, 1596 cm3. Max effekt 100 hk (74 kW) vid 6000 r/min, max vridmoment 143 Nm vid 4000 r/min.
 
Kraftöverföring
Framhjulsdrift. 5-växlad manuell låda alt. automat. Hastighet vid 1 000 r/min på högsta växeln: 36,2 km/h.
 
Fjädring/hjulställ
Skruvfjädring och krängningshämmare fram och bak. Fram fjäderben och triangellänkar, bak multilänkaxel.
 
Styrning
Kuggstång, servo.Vändcirkel 10,9 meter.
 
Bromsar
Ventilerade skivor fram och trummor bak. Låsningsfritt system.
 
Hjul/däck
Fälg 5,5 tum, däck 175/70 TR14.
 
Mått & vikt (cm/kg)
Axelavstånd 261, längd 444, bredd 170, höjd 145, spårvidd fram/bak 149/149. Tjänstevikt 1270, maxlast 370, max släpvikt 1200. Obromsat släp max 590. Tank 55 liter.

Opel

Plus

Rejäl bil, tar 100 kg mera last än Focus.

 

Minus

Ingen lustigkurre att färdas i.

 

Basfakta

Motor
4-cyl tvärställd radmotor, 2 överliggande kamaxlar, 4 ventiler/cylinder. Kompression 10,5. Borrning/slag 79/81,5 mm, volym 1 598 cm3. Max effekt 100 hk (74 kW) vid 6 000 r/min, max vridmoment 150 Nm vid 3 600 r/min.

Kraftöverföring
Framhjulsdrift. 5-växlad manuell låda alt. automat. Hastighet vid 1 000 r/min på högsta växeln: 34,1 km/h.

Fjädring/hjulställ
Skruvfjädring och krängningshämmare fram. Fram fjäderben och triangellänkar, bak torisionsfjädring med bakåtriktade bärarmar.

Styrning
Kuggstång, servo. Vändcirkel 10,1 meter.

Bromsar
Ventilerade skivor fram och trummor bak. Låsningsfritt system.

Hjul/däck
Fälg 6 tum, däck 195/60 R15.

Mått & vikt (cm/kg)
Axelavstånd 261, längd 429, bredd 171, höjd 151, spårvidd fram/bak 146/144. Tjänstevikt 1 250, maxlast 490, max släpvikt 1 100. Obromsat släp max 570. Tank 50 liter.

Toyota

Plus

Massor av finurliga gömmor och fack.

 

Minus

Fjädringen klarar inte av last.

 

Basfakta

Motor
4-cyl tvärställd radmotor, 2 överliggande kamaxlar, 4 ventiler/cylinder. Kompression 10,5. Borrning/slag 79/81,5 mm, volym 1 598 cm3. Max effekt 110 hk (81 kW) vid 6 000 r/min, max vridmoment 150 Nm vid 4 800 r/min.

Kraftöverföring
Framhjulsdrift. 5-växlad manuell låda, alt. automat. Hastighet vid 1 000 r/min på högsta växeln: 32,0 km/h.
Fjädring/hjulställ
Skruvfjädring och krängningshämmare fram och bak. Fram fjäderben och triangellänkar, bak halvstel torsionsaxel.

Styrning
Kuggstång, servo. Vändcirkel 10,2 meter.

Bromsar
Skivor fram (ventilerade) och bak. Låsningsfritt system.

Hjul/däck
Fälg 6 tum, däck 195/60 R 15.

Mått & vikt (cm/kg)
Axelavstånd 260, längd 439, bredd 171, höjd 152, spårvidd fram/bak 149/147. Tjänstevikt 1 310, maxlast 340, max släpvikt 1 300.
Obromsat släp max 450. Tank 55 liter.


Lastare med list

Här kommer tre små bilar som kan vara fulla med last.

Pris: 153900 kr (april 2002).

Det glamourösa i jobbet som testskribent på Teknikens Värld är inte alldeles uppenbart där vi står, tre man, och lastar läskedrycksbackar i tre alldeles vanliga mellanklasskombi. Ford Focus, Opel Astra och Toyota Corolla. Samtliga med 1,6-liters motor.
Detta är bara en liten och ganska trist del av allt vi utför. Icke desto mindre är det viktigt och faktum att just här, denna tisdag förmiddag, får jag en "aha-upplevelse". Inte av att lasta in backar, det går på rutin. Vrida, vända, bända och räkna. Men av att lasta ut.
Det är smått ofattbart, har verkligen detta berg, 47 läskedrycksbackar, nyligen rymts i denna rätt oansenliga kombi från Ford?
Ja, allihop. Fyrtiosju backar är en väldig massa och följdfrågan är självklar:
Behöver någon egentligen en större kombi än så här?
För de flesta är svaret ett rungande nej. Att det står så många V70, 9-5 kombi och Cross Country på garageuppfarterna har inte så mycket med lastkapaciteten att göra, snarare att det helt enkelt inte är lika fränt att svischa in på golfklubben i en Opel Astra.
Denna trio utgör spjutspetsarna i sin kategori. I alla fall visste vi det om Ford och Opel. Toyota Corolla är nykomlingen i klassen men redan smått bekant i trafiken. Hur står sig den?

Det allra bästa med de här bilarna är att de kostar ungefär som motsvarande halvkombimodell, påslaget är ingenting alls eller väldigt lågt. Att andrahandsvärdet är bättre för kombimodellen kommer som bonus vad det lider.
Ford Focus har oavsett karossform blivit favorit i testlaget. På senare tid har den fått hård, ibland överlägsen, konkurrens av Peugeot 307.
Då ska man ha klart för sig att 307 kommer i kombiversion alldeles snart (se provkörning av dess "crossover-variant" 307 SW i artikeln efter denna). Peugeots kombimodell har tio centimeter längre axelavstånd än sedanversionens, så bäva månde konkurrenterna.
Det råder inget tvivel om vilken av provtrions bilar som är trevligast att köra. Focus har knivskarp styrning även i kombitrim och upplevs som tyst i jämförelse med konkurrenterna. Fjädringskomforten är perfekt, Ford rör sig som en större bil på vägen.
Den raka fyran på 1,6 liter ger 100 hk och gör sitt jobb väl, även om det krävs nedväxlingar vid omkörningar.
Inuti ser Focus till en början rörig och invecklad ut. Särskilt förarplatsen med sina triangelformer och bågar hit och dit. Snart inser man att knappar och reglage faktiskt sitter där de ska och att anrättningen är ganska frän.
Ford Focus 1,6 Ambiente + är dyrast i jämförelsen med 153900 kronor. Då ingår luftkonditionering, vilket i Opels fall kostar inte mindre än 6000 kronor extra och mer än väl utjämnar prisskillnaden.
Lastutrymmet i Ford är synnerligen välplanerat. Raka karosslinjer gör det lätt att lasta. Dubbla mattor, en för isolering och en (vändbar) med lastskenor på ena sidan för att man lätt ska kunna fösa in tung last.
Detaljomsorgen märks till exempel i den lilla pinne som håller luckan till reservhjulsbaljan uppe när man lyfter ur reservhjulet. En petitess, ja visst, men när regnet vräker ner eller svinkylan satt in är det guld värt att slippa stå med ena axeln upptryckt mot locket och lossa reservhjulet med höger hand. Tyvärr har Ford snålat och kastat in ett nödreservhjul - det är man ensam om i trion.

Provbilen är utrustad med "Flexipack" à 8000 kronor. Det innebär bland annat att främre passagerarstolens ryggstöd kan vikas framåt och bilda ett uppläggningsbord för allehanda material, eller förlänga lastutrymmet rejält.
Än bättre är möjligen att du kan ha full uppsikt över barn som sitter i barnstol i baksätet.
Baksätet är i detta utförande fällbart i tre delar, vilket innebär att du får ett armstöd i mitten (med ett fack för prylar) och samtidigt ett genomlastningsskydd. Vidare ingår ett lastskydd som enkelt fästs bakom baksätet.
Ett stort plus, som Focus är ensam om här (Flexipack eller ej) är att fästena till bältena bak har uttag i sätena så att man slipper leta efter dem under dynorna.

En "nätkasse" som kan fästas mellan hjulhusen bak är perfekt att lasta matkassar och annat i. Dubbla fickor på förarstolens ryggstöd är också tacknämligt, liksom tvenne rejäla handtag att dra ner bakluckan med.
Men Focus saknar lastöglor att surra lasten med! En genant, ofattbar miss.
I andra änden har man missat att motorrummet är helt öppet undertill. Motorn blir väldigt snabbt skitig.
Som enda bil i denna jämförelse kan Focus förses med antispinn/-sladd, till en kostnad av 8 500 kronor. Det fungerar bra, men varför går bara antisladdsystemet och inte antispinnsystemet att stänga av om man så önskar? Det borde vara tvärt om.
Totalt sett är Ford Focus en utmärkt kombi i mindre mellanklassen, den bästa av de här tre. Visserligen dyrast att köpa, men lastegenskaperna i kombination med körglädje och komfort är helt enkelt bäst.
Två års fabriksgaranti, tre års vagnskada och tolv års rostskydd är betryggande.
Maxlasten är visserligen "bara" 370 kg men i gengäld går vagnen utmärkt även fullastad.
Det är högt i tak i baksätet, gott om plats för ben och fötter. Viss risk för att slå huvudet i c-stolpen föreligger dock.
I det stora hela - en vinnare!

Opel Astra 1,6 Kombi är billigast i trion, 149400 kronor i Comfort-utförande. Utrustningsnivån är jämförbar med de övriga två. Radio med cd-spelare ingår, i Ford kostar en sådan 3 900 kronor extra, i Toyota är den standard. För en färddator vill Opel ha 3200 kronor. Ford tar en tusing jämnt, hos Toyota är den standard.
Den som vill färdas extra säkert monterar krockgardin för 3000 kronor i Astra, en bra detalj som konkurrenterna inte kan skryta med. Alla tre har dock krockkuddar fram och sidokuddar inbakade i priset.
Opel har, som Ford, 100 hk jämnt i sin 1,6-liters fyra. Astramotorn känns dock lite piggare och våra tidigare mätningar har visat att Opel har lite högre effekt än man uppger.
Modellen är den äldsta i gänget och bjuder inte på några överraskningar. Här finns inga finurliga fack i bagageutrymmet, inga "flexibla paket". Baksätesryggen fälls enligt gängse norm 60/40. Det finns i alla fall en genomlastningslucka för skidor eller andra långa föremål.
Nej, de som letar finesser och "underhållning" ska inte titta på Opel. Men den som behöver ett rejält, enkelt och lättlastat kombiutrymme, kombinerat med bra vägegenskaper, tyst framfart och bra garantier behöver inte söka så mycket längre.
Opel Astra är tunglastaren här och får enligt registreringsbeviset ta 490 kg - och klarar det galant!
Astra är lika bra i undanmanöverproven som Ford Focus, trots att vi kan lasta in 100 kg extra. Ett mycket bra betyg. Opel är inte lika kvick i styrningen, men heller inte långsam. Visst sticker baken i väg när bilen provoceras hårt, men det är mycket enkelt att korrigera. Dessutom har Astra, som enda bil i trion, möjlighet att för blott 900 kronor förses med extra lasttåliga stötdämpare.
Precis som Ford erbjuder Astra högt i tak i lastutrymmet, räta karosssidor och gott om plats för fötter och ben.
Astra är helt enkelt en bra, enkel mellanklasskombi. Ett köp som förmodligen inte ställer till något som helst trassel. Men i jämförelse med Focus saknar man det lilla extra i körupplevelse och spänst.

Nya Toyota Corolla 1,6 Kombi ser lovande ut vid en okulärinspektion. Här finns finesser utöver det vanliga i klassen.
Lyft på bagagerumsmattan och flera fack och gömmor för saker och ting avslöjar sig. Insynsskyddet har sin egen plats i ett mycket smart utrymme när det inte behövs. I många andra bilar brukar det annars skramla omkring där bak eller glömmas hemma i garaget.
Baksätet är inte heller konstruerat på en kafferast. Först och främst går ryggstöden att fälla bakåt så att man kan ta en tupplur. Studerar man närmare går sätesdynorna enkelt att plocka bort så att man tjänar en decimeter i lastutrymme som dynorna annars snor, uppfällda mot framstolarna. Som den enda i trion har Corolla dessutom strömuttag för baksätespassagerarna.
Corolla har hamnat mellan Opel och Ford i pris, 151900 kronor i Linea Terra-trim. Detta omfattar bland annat centrallås, elhissar fram, färddator, radio/cd, elmanövrerade speglar, elservo (den är Toyota ensam om) men även en ratt som enbart är justerbar i höjdled. Det sista känns sniket.
Motorn är på 110 hk och Corolla är raskast i accelerationens alla discipliner. Motorljudet är dock tröttande under acceleration och utväxlingen låg. Att varvräknarnålen ligger på 3000 r/min vid 100 km/h på femmans växel är visserligen påfrestande, men går att leva med.

Det finns två andra akilleshälar. Bagageutrymmet är urbota dumt konstruerat och fjädringen är alldeles för klen.
Bagageutrymmet förstörs genom att bilens bakvagnskonstruktion tar plats. Mellan de bakre hjulhusen mäter Corolla 91 cm. Jämför detta med Fords 117 cm och Opels 110 cm. Ett föremål med ca 90 cm bredd kan inte ligga plant på Toyotas lastgolv. Det gungar fram och tillbaka på uppstickande hjulupphängningar.
Lika genant är lastutrymmet baktill med de bakre sätena uppfällda. Där är längden för Toyota 90 cm, både Ford och Opel har 14 cm mer att spela på.
Toyota har verkligen haft möjlighet att bygga en utmärkt konkurrent till Ford och Opel. Maximal längd i bagageutrymmet är 167 cm, vilket är mer än konkurrenterna. Lastutrymmet är bredare såväl bakom som framför hjulhusen. Men mittsaken blir i det här fallet huvudsaken.
Att man försakat bagageutrymmet med uppfällt baksäte har förvisso kommit baksätespassagerna tillgodo - de har nästan kungligt rymligt för benen.
Lasttåligheten är tyvärr under all kritik. Redan när vi lastade in 200 kg i bagageutrymmet knäade Corolla betänkligt. De bakre hjulhusen sjönk ihop över däcken.

Vi körde bilarna över samma dåliga och kurviga landsväg och konstaterade direkt att japanen var den som led mest under last. Bakvagnen ormade sig, framvagnen krävde kontinuerlig korrigering med ratten.
Med maxlast (340 kg) blev det etter värre, Corolla kändes rent farlig. I undanmanöverprovet, älgtestet, "vek" sig bakvagnen redan vid 64,5 km/tim och vid drygt 67 km/h kastade den ut rejält i en sladd som inte varit det minsta hälsosam på allmän väg.
I den här matchen får Corolla helt enkelt stryk av såväl Ford som Opel, i nämnd ordning. Fast det är verkligen jämnt skägg mellan de två tyska bilarna.