Basfakta

Motor
Längsmonterad V8, 2 överliggande kamaxlar per cylinderrad, 4 ventiler/cylinder. Kompression 10,5. Borrning/slag 93/82,7 mm,
4 494 cm3. Max effekt 319 hk (235 kW) vid 6400 r/min, max vridmoment 446 Nm vid 4000 r/min.

Kraftöverföring
Fyrhjulsdrift. 5-växlad automatlåda. Aktivt antisladdsystem (VDC). Hastighet vid 1000 r/min på högsta växeln: 37,6 km/h.

Fjädring/hjulställ
Skruvfjädring och krängningshämmare fram och bak. Fram fjäderben och förstärkt undre länk. Bak multilänkaxel.

Styrning
Kuggstång, servo. Vändcirkel 11,8 meter.

Bromsar
Ventilerade skivor fram och bak. Låsningsfritt system. Bromskraftsförstärkare och bromskraftsfördelare.

Hjul/däck
Fälg 8 tum, däck 265/50 R20

Mått & vikt (cm/kg)
Axelavstånd 285, längd 480, bredd 193, höjd 167, spårvidd fram/bak 159/164. Tjänstevikt ca 1955kg. Tank 90 liter.

Fartresurser
Toppfart 230 km/h. Acceleration 0-96 km/h 6,3* s.

Bränsleförbrukning
Stad och landsväg enligt EPA (motsvarande EU-normen) 1,6/1,2 l/mil.

*Enligt Car and Driver.

Goda utsikter

Infiniti FX 45 låter som hämtad ur en katalog för avancerade stereoanläggningar men det handlar om en riktigt kompetent SUV från Nissans Lyxbilsmärke. Men till Sverige kommer den inte.

"Hey, nice car! Do you like it?" Jag står i kö i ett parkeringsgarage i San Francisco, mannen bredvid mig i kön är uppenbart imponerad av bilen jag kör. Hans blick sveper över karossen medan han berättar att han provkörde den för inte så länge sedan. "It handles fantastically for an SUV." Jag håller med min nyfunna bekant.

Bilen jag kör heter Infiniti FX45. Märket Infiniti kan beskrivas ungefär som Nissans motsvarighet till Toyotas Lexus. Bilarna byggs i Japan och profileras som lyxiga men sportiga premiumbilar avsedda endast för den nordamerikanska marknaden. Konstigt nog är mitt första intryck av bilen att den är förvånansvärt europeisk.

Det är lördag morgon och solen stiger mot en klarblå himmel. Jag börjar få bråttom, ska köra kustvägen Highway 1 ner till Los Angeles. Hotellpersonalen uppskattade att det kommer ta mig omkring 10 timmar inklusive några stopp längs vägen. Men först ska jag bara lyckas ta mig ut ur stan innan trafiken kommer igång.

Highway 1 slingrar sig genom det dramatiska och vackra kustlandskapet mellan San Francisco och Los Angeles. Jag har länge sett fram emot att få köra just denna vägsträcka. Många har lovordat den och vyerna ska vara något utöver det vanliga.

Modellen FX är en "sport utility vehicle" (SUV) med betoning på sport. Den finns med antingen 3,5-liters V6 eller 4,5-liters V8 på 284 respektive 319 hästkrafter. Jag kör den starkare versionen. FX vill vara en farlig konkurrent till bland andra BMW X5 och målgruppen är "välutbildade, trendsättande och risktagande män som gillar teknik och att köra".

FX är baserad på Nissans FM-plattform, som även utgör grunden för sportkupéerna Nissan 350Z och Infiniti G35. FM står för "Front Mid-ship" och betyder att motorn är placerad bakom framaxeln för att optimera balansen. Viktfördelningen i FX45 är 54 procent fram och 46 procent bak. Samtliga hjul har individuell upphängning och man har använt mycket komponenter i aluminium för att hålla nere ofjädrad vikt.

Annan teknik delad med sportvagnar är fyrhjulsdriftsystemet ATTESA E-TS. Det utvecklades från början till den avancerade sportbilen Nissan Skyline GT-R (provkörd i TV 11/00), men har anpassats för FX. ATTESA använder en elektroniskt styrd hydraulkoppling som fördelar kraften till hjulaxlarna. Under normala förhållanden är bilen bakhjulsdriven, när situationen så kräver eller vid hjulspinn portionerar systemet kraft till rätt hjul för att maximera greppet. Vid acceleration från stillastående fördelas kraften till exempel från början 50/50 för grepp och stabilitet. Kraften kan varieras steglöst mellan 50 och 100 procent till bakhjulen, framhjulen kan alltså aldrig få mer än 50 procent av momentet.

När jag lämnat San Francisco bakom mig och kommit ut till kusten övergår Highway 1 till strikt tvåfilig. Förutsättningarna att prova vad vagnen går för är utmärkta. Asfalten är slät, trafiken gles och kurvorna många.

Det är på vägar som denna Infiniti FX kommer till sin rätt, tro det eller ej. Trots att det är en SUV som väger nästan två ton rör den sig med imponerande lätthet. Skillnaden mot både BMW X5 och Porsche Cayenne märks tydligt, men de väger nästan 300 kg mer och det är svårt att maskera. FX styr in mycket bra i kurvorna, det finns inga problem att få den dit man vill. Greppet är enastående, vilket till viss del har sin förklaring i de 20 tum stora hjulen som är standard på V8-modellen. Styrningen bjuder bra motstånd och vass precision. FX är förvånansvärt "stum" för att vara en SUV. Den kränger mycket lite i kurvorna och förmedlar relativt ofiltrerat vägens beskaffenhet och grepp. Vältränad, spänstig och "tight" är ord som bra beskriver Infinitin. Tillsammans med den starka och alerta motorn gör det FX45 till ett mycket aptitligt körverktyg.

Att forsa fram och kasta sig in i kurva efter kurva är visserligen kul, men helt fel taktik längs Highway 1. Vyerna man bjuds på är helt fantastiska. På ena sidan har man de dramatiska sluttningar som vägen klamrar sig fast vid, nedanför på andra sidan breder Stilla havet ut sig. Utsiktsplatser finns det gott om längs vägen och den ena vyn är mer slående än den andra. Lite var stans finns även små drömska vikar med öde sandstränder insprängda mellan höga klippor. Tillfällena och viljan att stanna och gå ur bilen kommer ofta. Därför bör man ha gott om tid på sig.

Tröttnar man trots allt på landskapet finns många finesser att pilla på i FX, utrustningen i provbilen är minst sagt omfattande. Säten, speglar, ratt och rutor manövreras alla elektriskt. En kul finess är att instrumentklustret manövreras upp och ner tillsammans med ratten. På så sätt skymmer ratten aldrig hastighetsmätaren. Annan lyx är navigationssystem, backkamera, dvd-spelare och -skärm i baksätet samt nyckellöst startsystem.

Det räcker att du bär nyckeln med dig i till exempel byxfickan. Utanpå dörrhandtagen finns en knapp, ett tryck och man öppnar respektive låser bilen. I tändningslåset sitter ett plastvred, funktionen är den samma som med nyckel men skillnaden är att man kan ha kvar den i fickan. En bekvämlighet man snabbt vänjer sig vid.

Navigationssystemets funktion är medelmåttig men utmärker sig på ett par punkter. Kartbilden visas ur fågelperspektiv - snett ovanifrån. Landmärken så som kända eller väl synliga byggnader finns med och tillsammans underlättar det vägledning och orientering för bortkommen i ny stad.

Infinitin är något större än BMW X5 på alla ledder utom höjden. Invändigt upplevs förhållandet som tvärt om. FX är inte trång men de stora yttermåtten har inte smittat av sig på vare sig kupé eller bagageutrymme. Lastning försvåras dessutom av hög lasthöjd och en väldigt utstickande stötfångare. Här märks att form och sport har gått före nyttan.

På tal om formen, FX är en konceptbil som har gått vidare till produktion och designen är i princip oförändrad. Jag gillar den och i Kalifornien, där bilen har stor betydelse, går Infinitin hem. Överallt ler människor nickande mot bilen och jag får höra "Nice car!" flera gånger.

Kupén i "min" bil är helt svart med paneler som försöker likna borstad aluminium.
Inredningen är i sanningens namn ganska plastig men gedigen på klassiskt japanskt vis. Stolarna är fasta och erbjuder bra stöd både på långresan och i kurvorna. Bekväm körställning hittas lätt tack vare goda inställningsmöjligheter av ratt och stol.

Utsikten från förarplats är dock dålig. Kraftigt sluttande framruta och tjocka A- och B-stolpar inkräktar på sikten framåt och åt sidorna. I backspegeln radar nackskydden upp sig och murar igen sikten genom den lilla bakrutan. Fickparkering och manövrering i skrymmande utrymmen görs med viss osäkerhet, men backkameran underlättar något.

Hotellpersonalen i San Francisco hade rätt, efter ungefär tio timmars körande inklusive några stopp närmar jag mig Los Angeles. Charmen med Highway 1 försvinner när man passerat Malibu och i Santa Monica svänger jag inåt landet för att åka motorvägen till mitt hotell i Long Beach.

De goda och roliga egenskaper som FX hade på den kurviga kustvägen blir här något helt annat. Åkkomforten på dålig väg har fått stå tillbaka. Det finns inget oljud från hjulupphängningarna men alla skarvar och ojämnheter märks tydligare än önskvärt. På motorvägarna runt Los Angeles ligger betongskarvarna tätt och i FX blir det mest som att åka tvättbräda. Trots att jag har större tolerans för stötiga bilar än många av mina kolleger blev just stötigheten ibland olidlig.

Det är också dessa egenskaper som gör att bilen upplevs förvånansvärt europeisk för att vara avsedd endast för den nordamerikanska marknaden.

Infiniti har funnits sedan november 1989. Förra året sålde man 118655 bilar i USA. En ökning med 35 procent jämfört med föregående år och första gången man sålde över 100 000 bilar under ett år. Den totala marknadsandelen är dock marginell, endast 0,7 procent.

Infiniti uppger inte några accelerationstider, men enligt den amerikanska tidskriften Car and Driver behöver FX45 6,3 sekunder från 0-96 km/h (0-60 miles per hour). Imponerande siffror som betyder att Porsche Cayenne Turbo är den enda SUV som är snabbare.

Att köpa en SUV för att dess sportiga egenskaper känns trots allt ganska korkat. Vill man ha racerkänsla borde stort, högt och tungt automatiskt vara ute ur bilden.

Men jämfört med både BMW X5 och Porsche Cayenne är Infiniti FX45 definitivt rätt val för den som gillar att köra.

Dessutom är FX45 8000 respektive 12000 dollar (ca 58000 - 87000 kronor) billigare än X5 och Cayenne med V8.