Daniel Nacass, pr-chef för Mitsubishi i Europa, säger det rent ut: ”Förra generationen Lancer och även Carisma var riktigt trista bilar. Bra, men tråkiga.” 

Och visst är man böjd att hålla med. Trista så att klockorna stannar. Gammaldags redan som nya.
Enligt Mitsubishi är det slut med det nu, när de visar sin helt nya Lancer. En bil som har stora likheter med det Concept-X som företaget visat på olika bilmässor från 2005 och framåt.
Nya Mitsubishi Lancer SportSedan har drag av den lite hungriga hajform som infördes med den senaste – och
sista (?) – Galantgenerationen som introducerades 1997 och som slutade säljas 2003. I stället tog man hit de sömniga Carisma och Lancer-modellerna men där vi inte ska blanda in Lancer Evolution, som är en helt annan femma – och knappast har en skruv gemensamt med vanliga Lancer. Mitsubishi har alltså under en längre tid saknat en vettig bil i vettig storlek, och då pratar vi B- och D-segmenten – Golfklass och mindre mellanklass.

Nu finns den i form av nya (nionde generationen) Lancer som byggs på samma plattform som senaste Outlander. En plattform som ska generera 20 olika bilmodeller inom en femårsperiod.
Att Mitsubishi inspirerats av både Volvo S40N och Alfa 156/159 sticker de inte under stol med. I Lancer har de lyckats sätta ihop element från dessa men ändå fått till en egen stil.
Den ser helt enkelt bra ut, skulle jag vilja säga.
De motoralternativ Mitsubishi planerar för Sverige är 1,8 MIVEC på 143 hästkrafter. En så kallad ”världsmotor” framtagen ihop med Hyundai och DaimlerChrysler. Dessutom en 2,0-liters diesel på 140 hästkrafter, hämtad från VW.
Introduktion i Sverige  sker i mitten av mars. Då kommer Lancer bara som fyradörrars sedanmodell vilket inte är det optimala för vår marknad men som är populärt på många andra. I slutet av sommaren kommer femdörrars SportBack och det är den som de flesta svenska spekulanter lär intressera sig mest för.

Sardinien, 18 grader plus och sol. En lång rad röda Lancers står till de nordiska journalisternas förfogande. Alla med sportchassi och 18-tumshjul, utom två bilar med 1,5-litersmotor som har 16-tummare och normalchassi. Tyvärr tänker inte Mitsubishi Sverige ta in 1,5:an på 109 hästkrafter, vilket är dumt med tanke på hur bra den går – och på hur bra prissatt den eventuellt skulle kunna bli.
Jag kör den ändå och kan konstatera att den går mycket fint både på motorväg och på krokiga serpentinvägar. Bortsett från en del motorsurr i farter över 120 km/h så går den riktigt tyst (på sardinsk asfalt).
1,8 är förstås strået vassare med fler hästkrafter och högre vridmoment och den går genomgående tystare i alla lägen, men låter ganska fränt när den varvas. Motorn har variabla ventiltider samt variabla lyfthöjder och påminner en del i karaktären om Hondas 1,8 iVTEC-motor. Stark över ett brett register och med extra ”punsch” över 4 000 r/min. Varvglad.

Modellen jag kör har sportfjädring och 18-tummare med 215/45-däck. Ser tufft ut men är egentligen värdelöst på en vanlig familjebil. Stötigt över små ojämnheter, bullrigt och svindyrt när det ska köpas nytt gummi.
Fjädringsvägen är lång och den uppstyvade fjädringen blir faktiskt lite svajig i hastigheter över 150 km/h. Framför allt i svepande, ojämna kurvor. Däremot är krängningen minimal när bilen provoceras på de extremt kurviga bergsvägarna, och vagnen i sin helhet är riktigt underhållande. Men hade jag fått önska så vore lite snabbare styrning inte fel. Växellådan är femväxlad manuell medan steglös CVT-automat med möjlighet att växla själv är tillval.
Innerutrymmena påstås vara i paritet med Galant, men med ett mindre bagageutrymme (400 liter). Stolarna fram är ganska stora och dessutom sköna. Ger bra stöd och åtminstone förarstolen kan justeras i höjd. Instrumentbräda och instrumentering är modernt utformade. Snygga instrument och lättbegripligt handhavande av knappar och reglage. Själva materialvalet är väl knappast i premiumklass men Mitsubishi har heller inte gjort anspråk på att vara ett premiummärke. Trots rätt enkla material är det ändå ganska trivsamt bakom ratten. En ratt som endast är justerbar i höjd. Utrymmet bak är också bra. När jag sätter mig ”bakom mig själv” finns det gott om ben/fotutrymme och höjden räcker till för 1,80-människor.

Nio krockkuddar är standard. Två fram, två sidokrockkuddar och heltäckande sidokrockgardiner (räknas som fyra) och dessutom knäkrockkudde för föraren. Seriöst. Aktivt antisladdsystem är också standard liksom bältespåminnare och allt annat som tillsammans ska ge fem stjärnor i Euro NCAP. Det resultat Mitsubishi räknar med när bilen krocktestas.
Det verkar alltså som om Mitsubishi är tillbaka på banan. Nya Lancer lär tilltala betydligt fler än de som tidigare rattat Galant.
Längre fram kommer en egentillverkad 1,8-liters commonraildiesel.
Nöjer man sig inte med uppräknade motorer så kommer den fyrhjulsdrivna Ralliart-versionen med 240 hästkrafter och som kommer finnas både som sedan och femdörrars. Storsläggan kallas som vanligt Lancer Evolution. En tuffare och hårdare sälle med 295 hästkrafter – bara som sedan.
Priset för 1,8 SportSedan/SportBack är beräknat till 170 000 kronor.