Kamprad president skulle han med all säkerhet ha valt Skoda Superb som statslimousin.  

Ingen annan bil ger lika mycket benutrymme för pengarna. Här kan gästande presidenter och kungar sitta ledigt, med benen i kors. Gamla Superb hade ett rejält överdimensionerat benutrymme i baksätet, och i den nya modellen har det växt med två centimeter.

Precis som i Rolls-Royce kan president Kamprad vila fötterna på fotkuddar medan han njuter av att ha sparat några miljoner på köpet. Nya Superb startar nämligen på 209 900 kronor. Då sitter en för bilklassen unik motor under huven. En turboladdad 1,4-litersmotor på 125 hästkrafter.
Det låter tunt, men lirar riktigt bra. Toppfarten är 200 km/h och förbrukningen låga 0,66 l/mil. På tomgång går motorn så tyst att jag måste slå av kupéfläkten för att höra om motorn har stannat. Det här känns ju nästan som en Rolls.
Ljudisoleringen verkar hålla toppklass, vilket kan förvåna – övriga modeller från Skoda brukar höra till de mer bullriga i respektive segment.

Men det är inte den lilla turbomotorn som kommer att sälja. För den svenska marknaden tror importören mer på 1,8 liters-motorn på 160 hästkrafter för 222 900 kronor. Vi känner igen motorn från Passat och andra modeller i den stora VW-koncernen. I Skoda Superb passar den perfekt. Visst drar den en deciliter mer än ovan nämnda minimotor, men 0,76 l/mil för en modell i storbilsklassen är ändå bra.
Två dieselmotorer finns på menyn, på 140 respektive 170 hästkrafter. Den starkare modellen har en modern common rail-insprutning medan den mindre dieselmotorn är av gammaldags typ med en insprutningspump för varje cylinder.
Senare i höst kommer dock även motorn på 140 hästkrafter att få common rail-insprutning med bibehållen effekt, bränsleförbrukning och pris, enligt importören. Vore jag Superb diesel-spekulant skulle jag vänta in den nya versionen. Common rail-tekniken ger betydligt bättre ljudkomfort och är definitivt att föredra. Toppmodellen har en sexcylindrig motor på 3,6 liter med fyrhjulsdrift.
Att Skoda väljer att introducera Superb som en baksäteslimousin blir väldigt tydligt under pressvisningen i Österrike. Efter avslutad provkörning tvingas alla motorjournalister att åka i baksätet. Inhyrda chaufförer, kortväxta som galoppjockeyer, skjuter fram framsätet i främsta läget och skjutsar oss sedan till hotellet där en presskonferens ska hållas.

Det är ingen tvekan om att det spatiösa utrymmet ger en väldigt hög komfort. Men fjädringskomforten är det sämre beställt med. Här skiner arvet från Octavia igenom. Det är nämligen ingen nydraperad Passat vi sitter i. Nya Superb är ett eget tjeckiskt hopkok på delar främst från Octavia. I baksätet märker man att det går lite stötigt över vägens gupp och skarvar.

Varumärket då – vad säger presidentbesökarna? Jag tror inte Skoda är ett problem för president Kamprad. Snarare ligger det helt i linje med landets image.
Skodas marknadschef Marcal Farreras säger att den typiska Superb-kunden är en person som har råd att köpa en dyrare bil, men avstår för att satsa pengarna på sin familj i stället.
– Han köper inte en bil för att imponera på grannarna eller för att bevisa sin egen framgång. Skoda-ägare står med båda fötterna på jorden.
Som top-of-the-line hos Skoda är det inte konstigt att Superb får introducera de senaste tekniska innovationerna.

AFS står för Adaptive Front Light System. Det betyder att ljuskäglorna är breda i låg fart, under 50 km/h. När hastigheten ökar smalnar ljuskäglan av. I farter över 90 km/h går motorvägsfunktionen in, med längre ljuskäglor och mer ljus på väns-terfilen. AFS-systemet inkluderar också kurvljus.
Det låter mer fantastiskt än vad det är. Vi var fyra motorjournalister som tog en nattur i Alperna i avsikt att bländas av det nya underverket. Vi tittade koncentrerat men det var svårt att se skillnaderna. Samtalet var kortfattat.
– Nu tyckte jag att ljuset rörde sig!
– Var då?
– Jag tyckte något ändra sig i väns-terkanten – eller såg jag fel?
Kanske var det för stjärnklart helt enkelt.

Men den största nyheten, som jag tror president Kamprad skulle gilla starkt, är den finurliga bakluckan. Den öppnas normalt som en sedanlucka, utan att bakrutan går upp. Men med en knapptryckning kan man göra om bakluckan till en stor halvkombilucka. Lastutrymmet är mycket stort, upp till 1 670 liter om baksätet fälls ned. En hög lasttröskel försvårar dock lastning och lossning.
Flexibiliteten gör att president Kamprad kan använda sin limousin på helgen och hjälpa goda vänner att flytta eller köra Billy-bokhyllor till och från sina varuhus.
Frågan är förstås om det här räcker för att få styrfart på Superb-försäljningen. Marknaden för bilar vars främsta företräde är ett extremt stort benutrymme i baksätet är begränsad.
Den förra modellen kan i princip karaktäriseras som en flopp. Under sju år såldes 130 000 bilar vilket gör knappt 20 000 bilar per år. Det ger ingen bonus i lönekuvertet för Skoda-direktörerna. Med den nya modellen siktar Skoda på en fördubbling av försäljningen. Deras budget är en tillverkningsvolym på 40 000–50 000 bilar per år.

Hos den svenska Skoda-importören hoppas man att nya Superb ska bli det tjänstebilsalternativ den första generationens Superb aldrig blev.
Förutsättningarna finns. Halvkombiluckan är en smart konstruktion. Men något stort försäljningslyft kommer troligen först med kombimodellen som kommer 2010. Om ens då.
I grunden kanske konceptet lågprislimousin med halvkombilucka och jättebaksäte inte är så jättehett. Utom möjligen i Älmhult.