Den starkaste och snabbaste produktionsbilen någonsin från Opel har turbosexa, 325 hästkrafter, fyrhjulsdrift och ett par vassa huggtänder i nyllet. Go Rüsselsheim. Go!
När det landar ett OPC (Opel Performance Center) på bakstammen på en Opel, då händer det grejer.
50 000 OPC har prånglats iväg sedan produktionen startade för tio år sedan. Den största marknaden är inte Tyskland, utan Storbritannien. Det kan tyckas märkligt men har sin förklaring. På ön heter bilarna Vauxhall VXR och britterna ser dem som inhemska.
Ett annat bevis för att OPC är populärt var att när företaget erbjöd en fri sits i 24-timmars på Nürburgring var det 22 500 sökande.
Nürburgring har varit platsen för utvecklingen och Wolker Strycek som leder OPC är stolt när han berättar.
– Vi har averkat 487 varv utan ett enda större problem. Det betyder 27 000 växlingar med den manuella lådan och totalt 35 551 kurvor.
Men Strycek vill inte avslöja vilken bästa tid de kommit ned på. Han bara ler vid frågan och säger att det är ”under 8,40 minuter” men för att det ska vara en riktig bra tid på Ringen borde det vara rejält under 8,40.
Opel Astra OPC har averkat varvet på 8,35 minuter. Den bilen har 240 hästkrafter och en tjänstevikt på cirka 1 500 kilo.
Opel Insignia OPC har 325 hästkrafter i sin V6 Turbo men den väger modiga 1 810 kilo trots att OPC-grabbarna jobbat hårt med att hålla vikten nere.
På avgassystemet har de sparat 5 kilo genom tunnare plåt. Genom lättviktsmaterial har även bromsokens vikt reducerats från 7,7 kilo till 5,2 kilo och skivorna väger 9,8 kilo att jämföras med Insignia 2,8 V6 Turbo där de väger 11,2 kilo.
Allt sammantaget innebär detta att bilen accelererar från 0-100 km/h på sex sekunder blankt och har en elektroniskt begränsad toppfart på 250 km/h. Men jag nådde 258 km/h på den digitala hastighetsmästaren och kommunicerar du snällt med OPC lovar de att ta bort spärren, och då ska bilen klara 280 km/h.
Det får dock ske i efterhand eftersom Opel själva förbundit sig att inte sälja bilar som går fortare än 250 km/h.
Opel Insignia OPC är hursom redan i ”grundutförande” en rejält snabb bil både rakt fram och i kurvor.
Fyrhjulsdriften från Haldex är förstås ett hjälpmedel att hålla sig kvar på asfalten, det är första gången en OPC-modell får fyrhjulsdrift. Systemet är inställt så att det ger lite mer kraft på bakhjulen och tillsammans med en elektronisk differentialbroms i bakaxeln är det möjligt för en driven förare att åka på sladd. Samma typ finns i Saab 9-3 SC Turbo X.
Den elektroniskt styrda FlexRide-fjädringen, med tre inställningslägen, har optimerats för modellen, Med knappen i det hårdaste läget, märkt OPC, blir bilen en riktig tuffing. Då är det inte bara chassit som blir hårt, även gasresponsen förändras till det vassare, och styrningen blir mer direkt. Och det är ju ungefär som vi har vant oss att OPC-bilar ska uppföra sig. Men trots att man kan tycka att kunderna vet vad som väntar har det framkommit krav på bättre komfort och med den ställbara fjädringen är detta nu möjligt. Det går alltså att köra Insignia OPC utan risk för att plomber ska skallra ur och njurarna få en omgång. Och det finns ju dagar då en sådan typ av körning verkligen är att föredra och inte det benhårda som karaktäriserat tidigare OPC-versioner.
En annan komfortinriktad detalj är sportstolarna från Recaro. De har ställbart svankstöd i fyra lägen och i längsled ställbara sittdynor. Här kan man verkligen tala om att sitta som en kung oavsett kroppsform.
Sådant man uppskattar när ålderskrämporna börjar ta ut sin rätt, inte minst när man vill hålla imagen uppe genom att inhandla OPC-versioner.
Stolarna ingår i standardutrustningen och det gör det mesta i övrigt.
418 900 kronor för fyra eller fem dörrar, 426 900 kronor för kombiversionen Sports Tourer. Försäljningstarten sker i oktober eller november. Bra med fyrhjulsdrift då.