Likt broder Golf VI är det inte frågan om en helt ny bil utan en uppdaterad och förbättrad Golf V. Modifieringen är måttlig. Fronten är omstöpt med VW-familjens nya ansikte vilket innebär smalare strålkastare och en tunnare grill, sportigare kanske någon skulle säga. Stötfångaren bak har fått en mindre justering och bakljusen en något mörkare toning jämfört med tidigare, men det krävs ett mycket tränat öga för att se skillnaderna. Eftersom axelavståndet är identiskt med vanliga Golf blir kombitillväxten lite småklumpig, ungefär som ett scenframträdande i dansbandskampen. Missflytet i linjerna kompenseras av att bagageutrymmet rymmer Ullareds­vänliga 505 liter.

 
Inredningen har piffats upp och överensstämmer med Golf VI. Det innebär att den som har suttit i en VW-produkt de senaste åren kommer att känna sig hemma. Ergonomin är på topp och de flesta funktionerna kan skötas med vantarna på vilket även gäller för bilar med pekskärmsstereo. Jämfört med föregångaren har kvalitetsnivån höjts ytterligare något snäpp med lite tjockare material i dörrar och paneler. Överlag ger bilen ett gnek- och gnisselfritt kvalitetsintryck. Största invändningen mot kupén är att den är mörk. De svarta och mörkgrå panelerna kryddas med blanksvarta dekorlister, inte speciellt muntert. Väljer man en ljus klädsel går det att få undersidan av instrumentbrädan i en ljusare nyans. Det öppningsbara glastaket ökar visserligen prislappen med 10 700 kronor, men det extra ljusinsläppet  höjer tveklöst trivselnivån.

Jag svänger ut på E4:an söder om Södertälje och trots att vädret bjuder på åtta nyanser av grått hörs det muntra toner från baksätet. Praoelev och tillika co-driver Oskar Habbe berömmer: ”Den går tyst och jag sitter bra. Dynan kanske är lite låg men ben och fötter får plats.” Även i framsätet sitter man bra.

Stolarna är identiska med de som sitter i halvkombin och bra justeringsmån på stol och ratt gör att de flesta bör hitta en bra körställning. Märkligt nog får föraren klara sig utan den krockkudde som är standard i vanliga Golf. När det gäller bullernivån instämmer jag med Oskars omdöme. Visserligen kan ett lätt vindbrus störa känsliga öron, men Golf Variant tillhör en av klassens tystare bilar.

Motorprogrammet är omfattande och inleds med en miljöbilsklassad etanolmotor på 1,6 liter och 102 hästkrafter. Storsäljaren förväntas bli den provkörda 1,4-liters bensinmotorn på 122 hästkrafter. Tack vare turbo har motorn bottenstyrka samtidigt som den går att köra snålt. 2,0-liters dieseln har numera common railinsprutning och ger 140 hästkrafter. För den som kan tänka sig ett lugnare tempo finns Bluemotion Technology med 105 hästkrafter med en förbrukning på 0,42 l/mil vid blandad körning och 109 g/km. Motorn går att kombinera med den fina sjuväxlade DSG automaten utan att miljöbilsstatusen går förlorad.