Busungen har vuxit upp och blivit mogen, nya Subaru STI Racing Sedan erbjuder plötsligt komfort, och den klassiska sedankarossen.
Grusvägar är ett minne blott för Subaru. Sedan tillverkaren drog sig ur rallyvärldsmästerskapet WRC 2008 kämpar de stenhårt för att slippa förknippas med sporten. I stället är det asfaltsracing som är det nya heta. Så hett att de döpt modellen till Subaru STI Racing Sedan. Just det, det är inte en Impreza längre, inte heller en WRX. Förkortningen STI väntas tala för sig själv. STI står för Subaru Tecnica International och kan i det närmaste jämföras med Mazdas MPS-märkning och Mercedes AMG-bilar.
Nya Subaru STI Racing Sedan beskrivs lämpligast som en facelift av den nu utgående halvkombimodellen.
Det är alltså inte någon helt ny bil, karossförändringen beror mycket på att det blev ramaskri hos märkesentusiasterna när Subaru lanserade STI-versionen i just halvkombikaross och inte i sedanutförande, som den alltid funnits i. Konservativt kan tyckas, men om det är något märke som har de mest entusiastiska ägarna torde det vara Subaru. Ägarna är mest nöjda i hela Sverige med sitt bilval, i allt från återförsäljare till verkstadsbesök. Så inte konstigt att det blir dålig stämning när något så världsomvälvande som en karossförändring sker.
STI-modellen har gjort sig vida känd för att gå som ett skållat troll, och för dem som önskat mer har alltid motorn varit ytterst trimvänlig. Ungefär samma recept består Mitsubishi Lancer Evolution av, och tillsammans har de skapat en egen nisch av råa familjevagnar. På grund av den bristande komforten har däremot modellen aldrig slagit som familjebil, köparna har i stället främst bestått av ungkarlar. Men i samband med senaste generationsskiftet 2008 hände det något. Bilen blev betydligt mer mogen, stabil och framför allt vuxen. Den tidigare råbarkade buskamraten har försvunnit, och kvar är ett slags mellanting.
Den 2,5-liter stora boxermotorn på 300 hästkrafter ger ett typiskt dovt Subaru-ljud, men motorn saknar den spets som man förväntar sig. I stället gäller det att lära sig utnyttja motorns vridmoment på 407 Nm, men segdragning lockar inte i en bil som denna. Med tanke på accelerationen från 0 till 100 km/h på 5,5 sekunder är det ingen tvekan om att bilen är snabb, det är bara det att den busiga karaktären har bytts mot en betydligt effektivare dito. Det som verkligen förbryllar är hur Subaru lyckats få motorn att dra sådana enorma mängder bensin. Permanent fyrhjulsdrift och 300 hästkrafter i all ära, men i dagens tider av klimatmedvetenhet och bränslebesparing känns det hopplöst omodernt när det bildas en virvel i bensintanken. Under provkörningen i Finland var det i stort sett omöjligt att komma under litern i förbrukning trots lugn körning.
Karossförändringen innebär också en del förändringar under skalet. Krängningshämmarna har blivit grövre, bussningarna hårdare och fjädrarna likaså. Chassit har dessutom sänkts med fem millimeter. Sedankarossen är vridstyvare än halvkombin och aerodynamiken har blivit bättre. Tillsammans har det bidragit till att nya STI Racing Sedan är mycket stabil på vägen. Trots den hårda fjädringen är komforten förvånansvärt hög. Visst är det stötigt i stadstrafik, men väl på landsväg är det inget som irriterar. Ljudnivån är dessutom låg och det är talbart i kupén i hastigheter över det tillåtna enligt svensk lag. Helheten sänks dock av de hopplöst omoderna detaljerna. Om Subaru på allvar ska börja konkurrera med dyrare europeiska modeller måste de få upp kvalitetskänslan.
Under provkörningen fick vi köra på Finlands, kanske Skandinaviens mest avancerade racingbana, Ahvenisto Race Circuit. Det är ingen tvekan om att Subaru STI är snabb, men det märks att den är en kameleont som tvingats kompromissa. Mitt tips till Subaru är att gå tillbaka till det gamla spåret, gör modellen råare och byt ut den gamla motorn mot något som är både snålare och starkare. Fram till dess väljer jag Mitsubishi Lancer Evolution. Trots att Subaru STI faktiskt har rekordet runt Nürburgring sedan Tommi Mäkinen satte tiden 7:55:00.