Behovet av en bil mellan Fabia och Octavia är tydligt för Skoda. Kanske inte så mycket i Sverige som ute i världen. Marknader som Kina, Indien och Östeuropa är väsentliga för Skoda som årligen tillverkar närmare 900 000 bilar. Att då nischa in sig storleksmässigt är en fördel i kampen om kunderna. I stället för intern kannibalism vill Skoda erbjuda en bilpalett där alla finner något att gilla. Förutom de premiumjäktade Audi/BMW/Mercedes-fanatikerna då. Skoda är fortfarande ett medvetet val för den ekonomiske bilköparen. Känns befriande när de flesta biltillverkarna hänger på premiumtåget.
Den exteriöra desigen är det inget fel på, det mesta är lagom ”fint” för att inte sticka ut. Samtidigt är intrycket lite väl slätkammat, på gränsen till trist och förutsägbart. Men alla vill inte sticka ut, vare sig i livet eller på stormarknaders parkeringsåkrar. Det gäller att välja inom vilket härad man vill skörda.
Interiört är filosofin densamma. Propert och tillrättalagt, med få ergonomiska missar. Man undrar stilla om Skodadesigners får valium till lunch?
Kvalitetsmässigt upplevs Rapid enklare än exempelvis Volkswagen Golf. Det är givetvis meningen, önskar man sig den känslan är det bara att klättra vidare inom VW-sfären.
Huvudkonkurrenter är korenska Hyundai i30 och Kia Cee’d, men tidigare Fabia-kunder som tycker att steget upp till Octavia blir för dyrt och onödigt stort har nu en bil att fortsätta i. ”Sistabil” dyker upp bland mina första Rapid-tankar – en bil för äldre som söker en chosefri och förnuftig transport.
En kortare sittning i bilen före avfärd visar på billigaste sortens plast. Frågan är om inte Skoda bitit sig i svansen på den punkten? Den tunna och smäckiga kvaliteten i vissa stycken är mycket ömtålig för repor efter naglar och nycklar.
Tekniskt är nya Skoda Rapid ett plockepinn från VW-hyllorna. Beprövade lösningar i en ny konstellation, bland annat märks tre centimeter bredare spårvidd bak än fram, ett utslag för att få en så rymlig bil som möjligt. För det är Rapid, rymlig. Längdmässigt är Rapid ungefär som första generationens Octavia, men långt axelavstånd och platt bakvagnskonstruktion gör under för utrymmesindex. 4,48 meter lång men hela 550 lådliter i bagaget och fem personer sitter inte packade som sillar. Skodafolket är duktiga att trolla med former för att få till maximal volym.

Halvkombikaross har blivit Skodas signum, men Rapid saknar den smarta dubbelluckan som Superb har. I stället öppnar bakluckan upp rejält i skyn, tyvärr blir det en lasttröskel att lyfta sakerna över. Baksätet är delat i proportionerna 40/60 och lastgolvet med fällt säte blir inte plant.
Bakåtsikten blir lidande av den höga bakdelen, det gäller att hålla uppsikt vid backmanövrar. Vi uppskattar dock bakrutetorkaren. Men att det inte går att manövrera de bakre elfönsterhissarna från förarplats luktar snålhet lång väg och väl mycket trixande från ekonomiavdelningen.
Skodateknikernas fiffighet ger sig annars uttryck i att Rapid har inbyggd isskrapa i tanklocket, räckvänliga hållare för de bakre säkerhetsbältena, mobiltelefonfack i mugghållaren, vändbar bagagerumsmatta, med mera.

På vägen märks Skoda Rapids teknikarv från Volkswagen. Känslan i styrningen känner vi igen från äldre Polo och Golf men den hårda studsigheten i chassit är påfallande störande. Vägarna i Slovakien liknar de svenska med lappade asfaltsstumpar i skiftande grovlek. Dunsandet när vi kör över potthålen känns minst sagt budget. Ljudiosoleringen är annars acceptabel, särskilt med 1,2 TSI-bensinmotorn på 105 hästkrafter, vars sexväxlade låda sänker motorbrummet rejält.
Sätena känns svampiga i ryggslutet, saknar ordentligt svankstöd. Det tar tid att finna en bra förarställning, ryggstödet går inte att justera steglöst och vänster hjulhus inkräktar nere vid pedalstället. Man får vad man betalar för helt enkelt.
Liksom andra Skodamodeller går det att beställa ”Rough Road”-chassi till Rapid som höjer markfrigången och växellådan får skydd av en extra underkörningsplåt.
Provbilen är utrustad med ”snålt” Green Tec-paket som innebär lättrullande däck, lägre friktion inuti motorn och sänkt luftmotstånd. I vanliga fall släpper 1,2 TSI ut 125 g/km CO2, med Green Tec hamnar nivån på 116 g/km.
Dieselalternativet 1,6 TDI med 105 hästkrafter känns klunsig i den lätta Rapiden, personligen anser jag att TSI-maskinerna passar konceptet bättre.
Skoda Rapid lanseras på höstens Parissalong, men till Sverige dröjer bilen närmare ett år! Förklaringen ligger i att nya Octavia – som baseras på kommande VW Golf VII – kommer i vår och Skoda Sverige vill inte störa den viktiga lanseringen. Då får Rapid snällt vänta, eftersom den ändå inte blir någon volymmodell för svenska Skoda.
Kostnadseffektivt pris lär Skoda Rapid få, men hur lågt detta blir är ännu inte klart. Rykten i Europa indikerar en prisbild från 160 000 kronor och uppåt. I det sammanhanget känns en två år gammal Octavia mer prisvärd.