Stadskampen
Vad får man för 99_900 kronor? Svar: Fiat Panda 1,2 Dynamic eller Kia Picanto 1,1 EX. Går vi på utseendet lär tvekampen bli snabbt avgjord. Nästan alla förälskar sig i Pandan vid första ögonkastet. En imponerande attraktionskraft med tanke på att bilen kostar under 100_000 kronor.Måste erkänna att jag själv föll som en fura. Den kupolformade fönsterlinjen är modig och annorlunda. Och förbålt snygg. Objektivt sett, naturligtvis.
Det är bil man gärna uträttar ärenden i. Och behöver jag inte lite dekorränder till Jaguaren hemma i garaget? Jojomän.Jag svänger ut på Sveavägen utanför redaktionen när trafiken är som mest lunchintensiv. Pandan rör sig smidigt mellan bilar, bussar och motorcykelbud. Lättkörd är bara förnamnet. Jag sitter högt, som gjuten i en latinsk Panda-command-position. Panoramautsikten är formidabel, det är rutor till och med i hörnorna bak. Förarmiljön är modern, nästan familjebussaktig. Stora avläggningsytor finns ovanpå instrumentpanelen som också rymmer växelspaken. Lösningen frigör golvplats. Varför ser vi inte mer av den här smarta växelspakplaceringen? Radio med cd är inbyggt i panelen och ingår i komfort-paketet. Hifi-konnässören kanske blir missnöjd med ljudet, men för normallyssnaren är det framför allt en väldigt stöldsäker design.Testbilen har för övrigt en sekventiell växellåda med automatläge, tillval för 10_900 kronor. I stadstrafik är det praktiskt att köra med automatläget som fungerar bra vid jämn och måttlig acceleration.
Fördelen jämfört med en konventionell automatlåda är den inte har någon momentomvandlare som stjäl effekt eller ökar bensinförbrukningen. I stället är detta i grunden en manuell växellåda som ”kopplar” själv och bestämmer växelläge med hjälp av elektronik. Men komforten är inte i toppklass. Accelererar man kraftigt gungar bilen när växlarna går i. Man kan också växla manuellt genom att vippa spaken, men varför göra det när man har betalt femsiffrigt för att slippa?Även övriga reglage är bra placerade. Plus för klassiska, runda utblås som kan riktas åt alla möjliga håll. Minus för de främre hjulhusen som tränger in ovanligt mycket, det är trångt för ben och fötter för föraren.På Markvardsgatan ligger GKG bilreservdelar, en av Stockholms mer kända bilturistmål. Här finns det mesta din bil kan behöva. Som exempelvis dekorränder till en Jagga.
Innan jag parkerar Pandan trycker jag in knappen som det står ”CITY” på. Det omvandlar styrservon till kraftservo. Det nästan räcker med att titta på ratten för att bilen ska svänga. Fickparkeringen går alltså som en dans, en körglädje som bara småbilar kan bjuda. Pandan har dessutom parkeringssensorer (tillval för 1_900 kronor) som piper till och varnar innan det smäller. Men ärligt talat känns cityservo och parkeringssensorer ganska onödigt på en minibil i 3,5-meters klassen. ”Cityservon” går automatiskt ur i landsvägsfart vilket betyder att man slipper knappa i och ur funktionen. Problemet med Fiats styrservo är däremot att den ibland är för påstridig och alltför aktivt drar sig mot mittläget efter en sväng. Men det är en egenhet som man märker av bara utanför stadsporten.
Medtävlaren, Kia Picanto, har hängt med genom Stockholm city. Även den är lättparkerad. Picanto är fyra centimeter kortare än Panda, 3,50 jämfört med 3,54 meter. Men bakåtsikten störs av breda takstolpar längst bak. Den känns därför inte lika lätthanterlig som Panda. Vändradien är också något större. Styrningen i Kia har hydraulisk servo. Känns dammigt, när såg vi senast en sådan i småbilssegmentet? Men den ger mer vägkänsla än Fiat Panda. Kanske inte en fördel i parkeringsmanövrar, men definitivt att föredra på landsväg. I stadstrafik har däremot Fiat möjligen en fördel, i alla fall hos armsvaga. Picanto-lådan är femväxlad manuell med spaken på golvet. Inte lika smidigt placerad som i Panda. Jämfört med Panda är Kia-fjädringen hårdare, och bilen upplevs som mindre komfortabel på dåliga stadsgator. Fast skillnaden är inte stor.Framför allt känns Picanto betydligt mer konventionell. Öppna förardörren, titta in... ärligt talat får man inte ståpäls av Picanto-inredningen. I vår bil är sittdynorna klädda i ett grått tyg med sidor i en annan grå ton. Instrumentpanelen är i grå plast och dörrsidorna är – just det – gråa. Fiat Panda är raka motsatsen med en färgglad interiör man blir pandaforisk av. Instrument och reglage fungerar oklanderligt. Stolvärmeknapparna sitter förstås hopplöst illa till, men eftersom Fiat Panda saknar stolvärme ska vi inte klaga.
Kia Picanto är fyra centimeter kortare, men har hela sju centimeter längre hjulbas. Det borde märkas i form av framför allt bättre baksäteskomfort, men skillnaden är inte mer än marginell. Baksätet är lägre placerat än i Fiat Panda och knävinkeln därför mer obekväm. Framstolarna är normalt småbilsbekväma, precis som i Panda.Ingen av bilarna är bekvämt femsitsig för vuxna, men Picanto har fördelen att vara standardutrustad med tre trepunktsbälten i baksätet medan Panda är tvåsitsig. Bara som tillval blir Panda femsitsig. Merpriset är inget att orda om: 800 kronor. Nackdelen med Pandas tresits är att baksätets ryggstöd inte kan fås delat. En allvarlig konstruktionsmiss. Småbilar på 3,5 meter har av naturen mikroskopiska bagageutrymmen. Därför är det viktigt att baksätets ryggstöd är både delbart och fällbart. Den bästa kompromissen med Panda blir därför två bälten bak och delat ryggstöd.Synd, för nog kommer många Panda att husera tre barn i baksätet från och till. Troligen får två barn då samsas om ett bälte, en olycklig lösning.När vi kommer ut från butiken med dekorränder och lite andra godsaker som en gammal bil behöver blir jag varse ett annat hjärnsläpp,
bakluckan på Panda går inte att öppna utan nyckel. Inte ens distansöppning från förarplats erbjuds. Inte ens som tillval kan jag få bakluckan öppningsbar. Ska man lägga in något i bagageutrymmet måste man ha nyckeln i handen. Tänk att Picanto år 2005 kan framstå som en smart konstruktion genom att erbjuda öppningsbar baklucka och delbart baksäte med tre bälten!
Bagageutrymmet är annars bäst i Panda. I alla fall när baksätet är uppfällt. Maxvolymen är dock bättre i Kia Picanto eftersom bilen har en betydligt smartare fällning av baksätet, en fällning som ger ett lågt lastgolv. När vi testar med backar får vi in 22 backar i Fiat Panda, 26 i Kia Picanto.Bilarnas prestanda håller normal småbilsklass. Fiats motor är större, 1,2 liter mot 1,1 liter i Kia. Men Kia har 65 hästkrafter, Fiat 60. Picanto känns också aningen rappare. Fiats uppgift om accelerationen, 0–100 km/h på 14,0 sekunder, har lite av luftslott över sig. När vi mätte klockade vi den på 16,6 sekunder. På grund av ett ohämmat snöande kunde vi inte mäta accelerationen för Kia Picanto, men vi gissar att den i verkligheten är något kvickare. Båda är relativt tysta, men ger sig till känna med en mindre diskret ljudkuliss när vi dundrar på i motorvägsfart. Framför allt märker vi av buller från hjulhusen i Kia Picanto.
Har då Fiat fått fram en vinnare? Kanske, i alla fall om man vet att man inte behöver plats för fem personer. Komforten och bagageutrymmet är något bättre i Fiat. Designen är klockren. Säkerheten talar också för Panda. Efter krocktest hos Euro NCAP stod pandakarossen fortfarande att känna igen medan Kia Picanto kollapsade. Picanto fick till slut tre stjärnor, men låg på gränsen till två. Panda fick ett mer övertygande trestjärnigt betyg.Nackdelen – och fördelen – är att Panda har en så omfattande tillvalslista. Visst är det kul att kunna ladda sin Panda rejält. Tillvalslistan inkluderar bland annat antisladdsystem, automatisk klimatanläggning, skjutbart baksäte, rattreglage för musikanläggningen, panoramasoltak med mera. Det kan bli en riktig lyxkärra, en personlig pjäs.Men det är kostsamt eftersom grundutrustning är minst sagt snål. Komfortpaketet i princip obligatoriskt. Det kostar 6_900 kronor och innehåller delbart baksäte, takbågar, passagerarkrockkudde, radio med cd, elstyrda backspeglar och sidoskyddslister.
Nu börjar det likna något. För att kunna jämföras med Kia Picanto får vi köpa till luftkonditionering för 5_500 kronor och stolvärme för 2_900 kronor. Totalt landar den ”Picanto-utrustade” Pandan på 115_200 kronor. I och för sig utrustad med stereo, något som saknas i Kia. Andra ekonomiska hänsyn att räkna in: Fiat Panda har dyrare försäkring, skillnaden torde röra sig om ett par hundralappar per år för normalbilisten. Bränsleförbrukningen är också högre för Fiat, och skillnaden torde addera ytterligare cirka 500 kronor på årskostnaden. Vidare är servicekostnaden högre för Panda. Ekonomin talar för Kia Picanto som det smarta valet. Bättre utrustad, billigare att köpa och billigare att köra. I resultaträkningen kan Fiat bara kontra med ett förmodat bättre andrahandsvärde.
Men trots räknenissens argument har det sålts fler Panda än Picanto hittills i år. Förmodligen på grund av något som diffust kan definieras som charm. En annan orsak kan vara att listpriset sällan gäller för Fiat Panda. I vår säljs Panda till kampanjpriset 89_900 kronor, med komfortpaket. Vilket får ekonomikalkylen att väga betydligt jämnare.Fördel Panda!
Bilfilmer
