Säkerheten först. Vätgas är lättantändligt, därför är förrådet välventilerat. Gastankarna är uppdelade i- sektioner för att lättare kunna spåra eventuellt läckage. För förvaringen i större mängd krävs tillstånd. Foto: Glenn Lindberg

Vätgasprofeten – med huset som drivs av vätgas

Vart kör man med vätgasdrivna Hyundai Nexo? Självklart till Hans-Olof Nilsson, Sveriges meste vätgasentusiast. Hans stora villa är helt självförsörjande. Solceller värmer huset, laddar bilen och producerar dessutom vätgas för vintern.

Vill du läsa mer av vårt Premium-material?

Framtiden ter sig solklar när vi besöker Hans-Olof Nilssons villa i utkanten av Göteborg. Husbygget startade 2013 som ett nollenergihus, men Hans-Olof tog det ett steg längre. Han ville kapa bandet helt och hållet till energinätet, även på vintern när solen inte ger så mycket energi.
Lösningen blev vätgasproduktion och ett förråd fyllt med vätgastankar. Nu försörjer villans solpaneler inte bara huset och el­bilen, året om, det blir dessutom vätgas över. I framtidsplanen finns en vätgaspump och en vätgasdriven bil.

Vi börjar rundvandringen i huset med att titta på solpaneler. Hela taket och delar av fasaden mot syd och väst är täckta av solceller.
– När solen står lågt på vintern gör solpanelerna på fasaden mot söder nytta. Solen ska helst stråla rakt på solpanelspaketen. Vintertid blir vinkeln för skarp för takets solpaneler, förklarar Hans-Olof Nilsson.
Mitt på taket finns dessutom en sektion med vattenfyllda solfångare.
– Det är inget jag hade gjort om i dag. Solfångare kräver att man pumpar upp vatten på taket, och därmed finns det risk för läckage, rostskador och pumphaveri. Solpaneler är billigare och effektivare ihop med en värmepump, säger Hans-Olof.

1 av 2: 150 kvadratmeter solpaneler och 20 kvadratmeter solfångare ger energi till hus och bil. Foto: Glenn Lindberg
2 av 2: Elbilen kan laddas året om, på dagen och natten, tack vare energilagring i vätgas. Foto: Glenn Lindberg

Solpanelerna producerar elkraft, under ett år totalt 20 000-21 000 kWh. Men som alltid med elektricitet måste den användas direkt eller lagras.
– Kom med in så får ni se, säger Hans-Olof och leder oss ner till villans suterrängplan.
Där har Hans-Olof ett gediget batteripaket. Rad på rad står blybatterierna, med en sammanlagd kapacitet på 144 kWh. De tar ungefär lika stor plats som en villaoljetank och väger ännu mer, fem ton.
Batterierna laddas under dagen och töms kvällen och natten när elkraft går åt till hushållsmaskiner och för att ladda elbilen.
Men vad gör man då under de allra mörkaste vintermånaderna? När solenergin inte alls räcker till för huset värmebehov, än mindre för att dessutom ladda en elbil. Lösningen stavas vätgas.
Under sommarhalvåret när elproduktionen är betydligt större än elkonsumtionen används överskottet till att göra vätgas.
– På sommaren är batterierna laddade till 80 procent redan klockan 10-11 på förmiddagen. Då styrs elkraften automatiskt över till elektrolysören, säger Hans-Olof och pekar på en kylskåpsstor maskin som står någon meter från batterihyllorna.
Elektrolys innebär att man spjälkar upp vattenmolekyler till vätgas och syre. Vätgasen förs vidare i smala rör till ett förråd utanför huset. 3 000 timmar om året jobbar den lilla maskinen.

Hans-olof nilssons hus. Foto: Erik Andrén

Dags för nästa steg i visningen. Hans-Olof tar oss vidare till en förrådsbyggnad vid villa­infarten. Inredningen är enklast tänkbara – 203 trycktankar á 55 liter. Varje tub är 1,8 meter lång och lagrar 1,3 kg vätgas med ett tryck på 300 bar.
– Jag köpte dem i Kina, annars hade det blivit för dyrt. De här kostade ungefär 1 500 kronor per styck när man köper stora volymer. I Europa kostar en trycktub annars 4 000-4 500 kronor, berättar Hans-Olof.
Det är hit vätgasen går från elektrolysören. I slutet av det varma halvåret lagrar Hans-Olof Nilsson sammanlagt 270 kg vätgas.
När det är så lite solljus att det inte räcker för dygnets hela elkonsumtion kliver vätgasen in i handlingen.
– Följ med, säger Hans-Olof och tar oss tillbaka till villakällaren.
Där står bränslecellen som utgör sista steget i energiomvandlingen. När batterierna bara har 30 procent laddning kvar laddas de upp med hjälp av elkraft från bränslecellen. Bränslecellen drivs av vätgas och producerar el. Processen sker utan skadliga avgaser. Vatten är den enda restprodukten.
Systemet är tilltaget i överkant.
– Jag har inte behov av mer än 2/3-delar av vätgasen, under en hel vinter använder jag 180-190 kg vätgas. Men jag planerar att sätta upp en gaspump så att jag kan tanka en vätgasbil här hemma, förklarar den oförtröttlige Hans-Olof Nilsson.

1 av 2: En rad med batteriladdare laddar upp batteripaketet på andra sidan väggen. Foto: Glenn Lindberg
2 av 2: Blybatterierna lagrar 144 kWh. De väger fem ton, men ska bytas ut till lättare litiumbatterier. Foto: Glenn Lindberg

I miljösammanhang brukar man tala om en verksamhets fotavtryck. Och här kan vi tala om ett fotavtryck som är mindre än en piruett. Hela energisystemet hämtar energi från en evig och grön energikälla – solen. Omvandlingen till vätgas ger bara syre som restprodukt. Omvandlingen till elektricitet släpper ut vanligt vatten.
Att energinettot är positivt beror också på att huset är byggt smart och energisnålt. Väggarna är tjocka och välisolerade, och en effektiv värmepump på 13 kW värmer huset.
– Jag stoppar in en kWh i pumpen, men får tillbaka fyra kWh, förklarar Hans-Olof Nilsson.
Systemet är nästan underhållsfritt. Den svaga punkten är blybatterierna. I år har de börjat tappa kapacitet.
– De är driftsäkra men har den nackdelen att de bara tål 1 800-2 000 laddcykler innan kapaciteten dalar. Efter sju år är det därför dags att byta ut dem, berättar Hans-Olof.
Den här gången kommer han att köpa batterier med litiumteknik.
– De klarar omkring 8 000 laddcykler och har en livslängd på 25 år. Dessutom tar de betydligt mindre plats, förklarar Hans Olof.
Att det inte blev litiumbatterier från början har ekonomiska orsaker.
– När jag köpte batterierna 2013 kostade blybatterier ungefär 1 000 kronor per kWh och litiumbatterier 13 000 kronor per kWh. Blybatterierna var därför ett självklart val. Men i dag har priserna på litiumbatterier pressats ned ordentligt, man betalar omkring 3 700 kronor per kWh, säger Hans-Olof Nilsson.
Dessutom kommer han att skala ned anläggningen något.
– Nuvarande batteripack är på 144 kWh, men de kommande litiumbatterierna kommer att bli på 80 kWh totalt. Jag klarar mig på den kapaciteten, för både huset och laddningen av elbilen, säger Hans-Olof.

1 av 5: Värmepumpen ger effektiv uppvärmning via det vattenburna värmesystemet. Foto: Glenn Lindberg
2 av 5: Elektrolysören tillverkar under ett år 2 700 kg -vätgas med elkraft och 2 500 liter vatten. Foto: Glenn Lindberg
3 av 5 Foto: Glenn Lindberg
4 av 5: Bränslecellen gör el av vätgas under vinterhalvåret när solen inte räcker. Restprodukt: vanligt vatten. Foto: Glenn Lindberg
5 av 5 Foto: Glenn Lindberg

Nackdelen med att omvandla el till vätgas och sedan göra el igen är energiförlusterna. Men att lagra säsongsbehovet i batterier är inget alternativ, det skulle krävas alldeles för stora batterier.
– Skulle jag ersätta 2/3-delar av gaslagret, ungefär 6 000 kWh, med till exempel Tesla Power Wall behövs det 430 batterier. De kostar 60 000 kronor styck. Både kostnaden och platsen de tar blir för stor, säger Hans-Olof.
Engagemanget i vätgastekniken kommer från ett tekniskt intresse.
– Ärligt talat var det inte miljöproblematiken som styrde mitt intresse. Men jag har alltid varit intresserad av energieffektivitet. Jag tycker det är fantastiskt att kunna vara självförsörjande på el, att visa att det går med tillgänglig teknik, att inte vara påverkad av eventuella störningar med energiförsörjning i området. Dessutom är det tillfredsställande att veta att man inte drabbas av oförutsägbara kostnadsökningar för energi, och kanske inte heller någon form av ransonering, förklarar Hans-Olof. 

Men har det inte varit väldigt dyrt?
– När jag byggde energisystemet gick det på 2,5 miljoner kronor, men i dag skulle det kosta betydligt mindre, runt 1,5 miljoner kronor. Det är också mycket pengar men man får se det på lång sikt. Ett hus har en livslängd på 50-100 år. Framför allt handlar det om volymer, allt här är ju tillverkat i stycket. Men det händer mycket nu, många länder satsar stort på vätgas som energibärare, säger Hans-Olof.
Själv ser han fram emot att bygga en vätgaspump hemma vid huset och köra en vätgasdriven bränslecellbil.
– Man får ju en helt annan räckvidd med vätgasbilarna och så går de snabbt att tanka, 3-5 minuter. Jag tror att vi kommer att få en blandad bilpark i framtiden, med både batteridrivna elbilar och vätgasdrivna elbilar. Snart kommer den tunga trafiken att börja testa vätgasdrift. Fjärrtransporter har i de flesta fall inte ekonomi att begränsa lastkapaciteten med flera ton batterier i stället för gods och då är vätgas ett fungerande alternativ som energibärare. Då får vi ett distributionsnätverk för vätgas och det blir ytterligare en öppning för vätgasdrivna personbilar, siar Hans-Olof Nilsson.

Omtumlade och en smula frälsta sätter vi oss i vår Hyundai Nexo, den nya vätgasdrivna suven. Fulltankad är räckvidden över 50 mil. Det är inga problem att raskt köra till Stockholm, vi gör ett tankstopp på ett par minuter i Mariestad på vägen. Är det här framtiden för de längre och tyngre transporterna?

Redan prenumerant?

Papperstidning eller digital

Digital prenumeration

Allt du vill veta om alla bilar

Gratis första månaden - därefter 99 kr/månad

  • Flest och mest omfattande tester av nya bilar
  • Alla nummer av e-tidningen
  • Nyheter, provkörningar och fakta inför ditt bilköp
  • Avsluta prenumerationen online när du vill

Genom att klicka på "Fortsätt" godkänner jag prenumerationsvillkoren och bekräftar att jag tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Skapar ditt konto

Vänligen vänta medan vi skapar ditt konto

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

2 månader Premium för bara 19 kr - när du gör vårt quiz!